Hur en samiskt inspirerad monter på en mässa revolutionerade uthyrningsbranschen för eventtält

  • Event
Hur en samiskt inspirerad monter på en mässa revolutionerade uthyrningsbranschen för eventtält

 



Stratus 72, den gigantiska tältkåtan formad som en spetsig hatt, har blivit en av de mest ikoniska och älskade produkterna från Tentipi. Historien bakom den är både lång och fascinerande. Den involverar samerna, en 1000 kvadratmeter stor monter och ett mobilt slakteri.



FN:s generalförsamling utropade 1993 till internationella året för världens ursprungsbefolkning med målet att skydda och främja ursprungsbefolkningens rättigheter. Detta gjorde det möjligt för intressegrupper och organisationer att ansöka om bidrag för projekt relaterade till dessa frågor.

Ivan Eriksson är same och har arbetat med projekt för att stärka och främja samisk kultur större delen av sitt liv. Han har alltid haft en fot inom rennäringen och att arbeta för att stärka samiska rättigheter har alltid legat honom varmt om hjärtat. När han hörde talas om möjligheten att göra något under det speciella FN-året visste han att han var tvungen att göra något extraordinärt.

Tillbaka i tiden levde den ursprungliga samiska befolkningen ett nomadiskt liv, arbetade med sina renhjordar och flyttade med dem under årstiderna. För att skydda sig själva från naturen och viltet använde de kåtor, bestående av raka träpinnar lutade mot varandra, en eld i mitten och djurskinn som var lindat runt stängerna.


Jag satte ihop ett projekt som jag kallade "Samerna, Sverige och framtiden"

Ivan Eriksson



Två visioner möts


Ivans vision var att skapa en stor monter på en årlig mässa i Umeå i norra Sverige, som en samisk bosättning, där samiska människor kunde visa olika delar av sin kultur, liv och hantverk och sälja handgjorda produkter.

Det var vid denna tidpunkt som Tentipi kom in i bilden. Företaget, vid den tiden känt under sitt tidigare namn Moskoselkåtan, hade börjat göra sig ett namn i norra Sverige. VD och grundare Bengt Grahns vision med företaget var att skapa ett rymligt tält med gott om utrymme för socialt umgänge.

Född och uppvuxen i norra Sverige hade Bengt Grahn bott nära den samiska kulturen och inspirerades av designprinciperna för den traditionella samiska kåtan när han skapade den första tältkåtan.


 


Födelsen av Tentipi Stratus 72

Ivan Eriksson hade sett att de mindre tältkåtorna från Tentipi användes inom renhållningen av samer. Han tyckte att de skulle vara ett trevligt tillskott till montern och kontaktade Bengt för att fråga om de kunde göra något tillsammans. Bengt Grahn hade redan experimenterat med större tältkåtor, men det var med detta samarbete som tälkåtan för första gången antog formen av "Jättehattkåtan".

Montern var planerad att vara över 1000 kvadratmeter. För att fylla ut den enorma ytan behövdes en riktigt stor tältkåta. För att kunna visa så mycket av den samiska konsten som möjligt fick Bengt idén att de behövde kunna öppna sidorna av tältet. På så sätt kunde besökarna på mässan få en bättre vy av vad som fanns inuti och av själva tältet.

"Jag hade tidigare försökt rulla upp kanterna på brättet, men det tog bort så mycket utrymme", säger Bengt Grahn.

Han fick då idén att sy in expanderbara kilar i tältduken. När tipin var stängd såg den ut som en vanlig tältkåta, men de extra expansionskilarna gjorde det möjligt att öppna brättet på tältet och skapa en mycket större yta för taket. Stratus 72 var född.

"Det var verkligen något extra när du gick in i den. Den hattformad tältkåtan skapade en speciell atmosfär, och sedan fanns alla fantastiska samiska konsthantverk att upptäcka", säger Bengt Grahn.

Under de kommande dagarna fick tusentals besökare uppleva en bit av den samiska kulturen inne i det stora tältet. De hade till och med en renhage med levande renar och ett mobilt slakteri.

"Det var mycket arbete för att kunna ha levande renar på plats. Vanligtvis får du inte flytta på dessa djur, så vi var tvungna att få ett särskilt tillstånd från regeringen. Vi var tvungna att bygga en speciell vagn med släta väggar för att inte skada deras horn", säger Ivan Eriksson.



Ett viktigt evenemang


Mässan gav också möjlighet att utbilda och informera allmänheten om samisk kultur, förtrycket och svårigheterna som de har lidit av genom historien, samt deras förhoppningar inför framtiden. Per Unckel, utbildningsminister och ansvarig för samiska frågor, var närvarande, det hölls debatter och en särskild TV-sändning producerades på plats.

"Jag anser att detta projekt var viktigt för oss samer som var där. Det var det första året sedan Sametingets grundande och det hände mycket. Vi var optimistiska och hade stora förhoppningar inför framtiden", säger Ivan.

Nästan 30 år har gått sedan det evenemanget. Enligt Sametinget finns det mellan 20 000-40 000 samer i Sverige. År 1977 erkände Sveriges riksdag samerna som ett ursprungsfolk i Sverige. Sedan 2011 erkänns samerna som ett folk i den svenska grundlagen. Ivan Eriksson säger att vissa saker har förbättrats för samerna, men det är fortfarande långt kvar. Han säger att nya personer har makten och forumen där diskussionerna äger rum förändras, men de frågor de kämpar för är fortfarande desamma.

"Skyddet för våra samiska rättigheter, det samiska folket och vår verksamhet är inte alltid bra", säger Ivan Eriksson.
"Människor romantiserar och gör stor sak av ursprungsbefolkningen, för mig har det alltid varit viktigt att inte göra något av det. Att respektera deras kultur och inte använda deras färger utan att erkänna det korrekt."


Bengt Grahn



Kulturell appropriering


På senare tid har det inom många ursprungsbefolkningar runt om i världen diskuterats om kulturell appropriering, där människor, företag eller organisationer som inte tillhör en ursprungsbefolkning använder element från ursprungskulturer på ett olämpligt sätt eller utan erkännande. Ivan Eriksson säger att samiska människor också har blivit offer för kulturell appropriering när människor felaktigt har påstått sig ha en samisk bakgrund och har använt det för sin egen vinning eller för att utveckla sin verksamhet.

"Det gör mig upprörd när människor påstår sig vara samiska, men som inte har den bakgrunden. Det borde betraktas som ett brott mot mänskligheten att försöka stjäla någons identitet. Men det är en helt annan sak med människor som är intresserade av vår kultur och vill lära sig om våra liv. Det är inte ett problem", säger Ivan Eriksson.

Bengt Grahn är inte samisk, men eftersom han växte upp i norra Sverige kom han i kontakt med många samiska människor och deras kultur redan i unga år.

"Min familj hade en riktigt bra relation med samiska människor och min pappa var till och med delägare i en renmärke. Det är en egen historia, men det har att göra med en tjänst som han en gång gjorde för samerna", säger Bengt Grahn.

För Bengt Grahn och Tentipi har det alltid varit av yttersta vikt att agera respektfullt gentemot samerna.

"Många ursprungsbefolkningar har en tendens att bli utnyttjade. Människor romantiserar och gör stor sak av dem, för mig har det alltid varit viktigt att inte göra något av det. Att respektera deras kultur och att inte använda deras färger utan att erkänna det korrekt", säger Bengt Grahn.



 

 

"Jag tror att Tentipi har bidragit till att göra samiska folket och vår kultur mer synlig. Produkterna har sitt ursprung i vår kultur och används av oss, både för rekreation och i arbetet med renarna."


Ivan Eriksson

 


Samarbete


När Bengt utvecklade den första tältkåtan användes inte kåtor längre särskilt mycket av renägarna. Bengt ville ta det som var speciellt med den traditionella kåtan, det vill säga den cirkulära formen, möjligheten att ha en eld i mitten och den stabila konstruktionen, men göra det med moderna material och föra kåtan in i 2000-talet.

"Jag önskar att jag istället kunde vara ett stöd. Jag vet att många renägare använder våra tält uppe i bergen. Men jag hoppas också att vi kan hjälpa till att sprida deras kultur i världen", säger Bengt Grahn.

Ivan Eriksson håller med och tror att vägen framåt är att samarbeta, om man agerar med respekt gentemot varandra kommer båda parter att dra nytta av det.

"Jag tror verkligen att Tentipi har bidragit till att göra samerna och vår kultur mer synlig. Produkterna härstammar från vår kultur och används av oss, både för rekreation och i arbetet med renarna", säger Ivan Eriksson.

Både Bengt Grahn och Ivan Eriksson ser tillbaka på mässan som en framgång. För Ivan innebar det att många fick höra det budskap de ville förmedla, och för Bengt var det startpunkten för Stratus 72, som har blivit en särskilt viktig del av verksamheten för Tentipi.

"Det blev riktigt bra, det var en win-win-situation för oss båda", säger Ivan Eriksson.