Tentipis relation till samerna

När företaget grundades tog man ett beslut att alltid agera respektfullt mot samerna och det samiska kulturarvet.

Tentipi grundades 1989 i byn Moskosel i Lappland. Moskosel ligger i Östra Kikkejaur skogssameby*.

Samerna är ett urfolk i norra Europa, och deras land som omfattar delar av Sverige, Norge, Finland och Kolahalvön i Ryssland kallas Sápmi. Här har de bott i årtusenden och levt på jakt, fiske, nomadisk renskötsel och småskaligt gårdsbruk.

Idag är det bara ett fåtal samer som livnär sig på de traditionella näringarna. De allra flesta bor i tätorter och har vanliga jobb. Ungefär 10 procent (cirka 2 500 personer) av samerna i Sverige har renskötsel som yrke.

Samtidigt som samerna delar kulturella värden med majoritetsbefolkningen, vill många också behålla sitt samiska arv och sin samiska kultur. En del bedriver renskötsel på heltid, andra på deltid, och man kombinerar en modern livsstil med traditionella uppgifter. Många samiska renskötare i Sverige använder tältkåtor från Tentipi, både i arbetet och på fritiden.

Genom historien har samer, som så många andra ursprungsfolk, varit utsatta för rasism och övergrepp av storsamhället. Samerna i Sverige har idag samma generella rättigheter och möjligheter som resten av befolkningen, men som urfolk betraktat, med särskilda urfolksrättigheter, kvarstår det mycket att lösa.**

Tältkåtor möjliggjorde en nomadisk livsstil
Innan de blev bofasta, levde de renskötande samerna ett nomadiskt liv och flyttade med renhjorden, när den bytte betesmarker med årstiderna. På den tiden fanns det många rovdjur, och särskilt vargar var ett stort hot mot flocken. Därför var det viktigt att skydda renarna och följa med dem. Genom att använda tältkåtor (lávvu på nordsamiska) kunde renskötarna och deras familjer alltid ha med sig sin bostad under flyttningarna.

Samerna använde tältkåtorna som ett hem i alla aspekter. Här levde de, lagade mat, fostrade sina barn, tillverkade husgeråd, sådant som hörde till det dagliga livet och överlevnaden. Tältkåtorna, som kunde användas året om, bestod av trästänger som stod lutade mot varandra i mitten och renhudar som var svepta runt stängerna. I toppen fanns en öppning för att släppa ut röken och ett löst tygstycke för att stänga till öppningen på vindsidan.

Bengts bakgrund i Sápmi
Bengt Grahn, Tentipis grundare, är född och uppvuxen i Lappland. Hans far, Henrik Grahn, var till och med delägare i en liten renflock, vilket vittnar om det goda förhållandet familjen Grahn hade till samerna i sin by.

När Bengt startade sitt företag använde man knappast några tältkåtor i Sápmi längre. Det var inte många som tillverkade dem, och de som producerades hade en väldigt enkel design; ofta var det bara en presenning svept runt några stänger.

Bengt såg det som sin uppgift att bevara det som är bra med tältkåtan, nämligen cirkelformen och möjligheten att umgås runt en öppen eld inne i tältet. En annan nyckelfunktion är den konformade designen, som gör konstruktionen stabil under alla väderförhållanden. Men det stod också klart för honom att det fanns mycket kvar att göra för att förbättra både utseende och funktion.

När Bengts vidareutvecklade tältkåtor släpptes på marknaden, var det samiska folket de första att förstå och njuta av fördelarna: myggsäkerheten, den låga vikten (bara en bråkdel så tunga som föregångaren) och att de kunde sättas upp på några minuter.

Bengts initiativ mottogs mycket väl av många samer.

År 1993 fick han till och med uppgiften att utforma och leda arbetet med en stor monter för en samisk organisation. Syftet med montern var att marknadsföra samiskt hantverk och andra samiska kulturuttryck under en av Sveriges största mässor: Stora Nolia. Montern innehöll ett renslakteri, ett rengärde och traditionellt samiskt konsthantverk. För att ge konsthantverkarna en unik monter sattes den allra första Stratus 72-tältkåtan
upp – vilket är en historia i sig själv.

Det internationella namnet på konceptet – Nordic tipi
De lokala namnen ”lavvu”och ”tältkåta” är inte kända i andra delar av världen, så ”tipi” blev det naturliga valet eftersom detta begrepp är mer internationellt gångbart. På grund av att tältkåtan har sitt ursprung i det område i norra Europa som kallas Sápmi och också för att det är stora konstruktionsskillnader mellan den traditionella tältkåtan och till exempel de nordamerikanska indiantipierna fick Tentipis vidareutvecklade tältkåtor det internationella namnet ”Nordic tipi”.

Samernas ursprungliga tältkåta hade ett separat tygstycke i toppen till skillnad från indiantipin. Detta underlättade rökventilationen oavsett från vilken riktning vinden kom. Tältkåtan hade också ett lägre höjd/breddförhållande vilket gjorde att den stod emot de mycket kraftiga vindar som ibland drog över den skandinaviska tundran.

Tidigt principbeslut
När företaget grundades tog man ett beslut att alltid agera respektfullt mot samerna och det samiska kulturarvet.

Därför använder vi på Tentipi mycket sällan samiska kulturella uttrycksformer eller attribut i vår marknadsföring. I de få fall vi gör det, hänvisar vi tydligt till den samiska kulturen. Faktum är att vi är glada över att kunna sprida kunskap om samisk kultur och historia, och vi hoppas att denna strategi kan leda till en vinn-vinn-situation för både oss och samerna. Där det är möjligt att skapa ett partnerskap med samiska företag och organisationer för ömsesidig nytta gör vi det.

Etiska rekommendationer till våra kunder
Genom historien har generationer av ursprungsbefolkningar i världen sett sina rättigheter minska och sin livsstil och kultur hotas. Därför tycker vi att deras arv måste behandlas med största respekt. Vi menar också att vidareutveckling av tidigare generationers och andra kulturers uppfinningar är ett kännetecken för mänskligheten och något vi som människor kan vara stolta över, så länge vi utvecklar med respekt. Men vi ska inte förvanska eller utan samtycke tjäna på kulturella uttryck, som är starkt förknippade med ett folks eller en kulturs identitet; vi har ingen rätt att göra det. Tentipi strävar alltid efter att hitta konstruktiva affärsrelationer med partner från olika länder och med olika kulturbakgrund, eftersom vi tror att varje sådant samarbete har något positivt att erbjuda.

Vi rekommenderar starkt våra kunder, återförsäljare såväl som privatpersoner, att anta samma grundsyn som vi i de här frågorna, och vi hoppas att alla lever och verkar i samma respektfulla anda.

*En sameby är inte en by i traditionell mening utan ett geografiskt område där man bedriver renskötsel. I Sverige finns det 51 samebyar.

**Nutida konflikter mellan samer och olika intressegrupper, även staten, handlar många gånger om rättigheterna till mark och bestämmande över dess användning. Som ursprungsfolk har de samer som tillhör en sameby (en minoritet av samerna i Sverige) särskild rätt till jakt och fiske i vissa områden i Sápmi. En del medborgare upplever detta som orättvist. Det uppstår också motsättningar när olika mark- och vattenexploateringar, till exempel gruvdrift, skogsbruk och vattenkraftsutbyggnad, påverkar rennäringen i Sápmi.